✞ 𝔟𝔦𝔱𝔱𝔢𝔯𝔰𝔴𝔢𝔢𝔱 𝔱𝔯𝔞𝔤𝔢𝔡𝔶 ✞

När livet inte riktigt blev som man tänkt sig.

Jag känner inte av ångesten och oron varje dag men den finns där. Ångesten kan komma när jag minst anar det. Nedstämdheten återkommer alltid. Jag kan inte ens minnas när jag var 100 % lycklig senast. Allt började runt 2011. Det var då jag slutade gymnasiet och jag visste inte var jag skulle ta vägen. Jag började fundera på min framtid. Jag började bli rädd, orolig och fick dödsångest. På den vägen är det. Det är inte alltid så här för det kommer i perioder men lycklig är jag aldrig riktigt.
 
Vi alla behöver något i livet som gör oss lyckliga. Även de små sakerna i livet kan göra oss glada. Att någon ger en en fin komplimang, någon som ler mot en, se en bra film men sina vänner, en varm och solig promenad, en riktigt god middag, ett biobesök och en massa annat. Det gäller bara att se det fina i livet. Det kan vara riktigt svårt när allt är mörkt och man ser ingen framtid. Då kan det vara bra med någon som kan hjälpa en att se det. Någon som kan hjälpa en att se ljuset i den mörka tunneln.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: