✞ bittersweet tragedy ✞

Varför jag tror jag har Borderline (emotionellt instabil personlighetsstörning)

Jag har googlat runt och läst väldigt mycket om Borderline (emotionellt instabil personlighetsstörning). Jag har misstänkt ett tag nu att jag har det. Här kommer de olika symtomen och mina tankar kring dem. Jag dragit steck över det jag inte känner igen mig i.
 
1. Skräck över att bli övergiven, och kan därför inbilla sig separationer. Gör därför stora ansträngningar för att undvika både verkliga och inbillade separationer.
Svar: Jag är verkligen rädd för att bli lämnad ensam och inte ha någon. Jag har inget emot att vara själv. Det är skillnad på att vara ensam och själv. När jag bodde i lägenhet ogillade jag verkligen när mina föräldrar åkte hem och jag var helt ensam. Det var så jobbigt att de åkte hem och min familj hade varandra. Jag unviker inte direkt separationer. Jag kan ju inte göra något åt det. De måste ju åka hem. Fast lite övergiven känner jag mig ändå. Det är såklart värre om jag inte väljer ensamheten själv. Ibland vill jag vara ensam och är det inte jobbigt eftersom jag själv valt det.
 
2. Instabila och intensiva relationer som pendlar mellan intensiv beundran och extrem nedvärdering, ofta på grund av moraliskt skäl.
 
3. Kraftigt störd, förvriden eller instabil självbild som visar sig i en identitetsstörning. Vanligt att lida av dysmorfofobi.
Svar: Det är så olika. Ibland kan jag gilla mig själv men för det mesta gör jag inte det. Jag har aldrig tyckt att jag är fin. Så här efteråt tycker jag att jag var ganska fin när jag var smal. Inte ens när jag var smal gillade jag mig själv särskilt mycket. Även fast jag är 27 år vet jag inte riktigt till 100% vem jag är. Helt ärligt tycker jag att jag är tjock, ful och jag är inte snygg som alla andra.
 
4. Impulsivitet i minst två olika avseenden som oftast visar sig i missbruk av till exempel droger, mat, sex eller pengar. Detta kan leda till bland annat ätstörningar, oplanerade graviditeter, könssjukdomar eller kontakt med kronofogde.
Svar: Jag kan inte direkt säga att jag har ett missbruk. Jag varken dricker eller röker. Jag kan väl säga att jag ibland handlar för mycket och inte alltid kan hålla i min pengar. Kan ibland handla saker som folk i min familj skulle kalla onödigt.
 
5. Återkommande självmordsförsök, hot om självmord eller självskadebeteende.
Svar: När jag var yngre hotade jag om det men det var inte seriöst. Jag tänkte aldrig göra det. Med min dödsångest skulle jag ändå aldrig våga göra det. Jag självskadar inte, men ofta finns tankarna där dock. Jag tänker på det då och då. Tankarna kommer dock oftare och oftare. Speciellt på nätterna när ångesten och när mitt mående är som värst.
 
6. Kortvarig kraftig förändring av sinnesstämning, så som stark irritation, ångest eller depression. Detta varar mellan några timmar och några dagar.
Svar: Stämmer så sjukt mycket. Det ändras väldigt fort. Jag kan vakna med ångest, men så går det över på eftermiddagen eller tvärt om. Jag kan bli arg för ingenting och det är svårt att kontrollera ilskan och den går ut över familjen. Jag antar att jag egentligen inte menar det. Jag har bara mina starka åsikter. Jag kan vara väldigt nedstämd med ångest en dag och så är det borta dagen efter. Det kan kan variera från timmar till dagar.
 
7. Kronisk tomhetskänsla och återkommande känsla av leda.
Svar: Jag vet inte riktigt vad kroniskt betyder, men jag känner mig ofta tom. Det känner jag dem dagarna jag varken är lycklig, glad eller riktigt ledsen. När jag inte känner så mycket över huvud taget. Jag känner mig även tom ibland när jag har ångest. Det också variera. Jag har en känsla av att aldrig vara lycklig, jag har bara dagar då jag är glad och dagar då jag inte är det, men jag känner mig liksom aldrig lycklig.
 
8. Intensiv vrede, svårighet att kontrollera ilska eller ofta förekommande temperamentsutbrott - som inte står i proportion till vad som väcker den.
Svar: Stämmer verkligen. När det gäller min familj. När jag är hemma i min trygghet där jag kan slappna av. Där jag inte bryr mig vad andra tycker om mig. Jag kan bli riktigt arg för ingenting och det är svårt att kontrollera ilskan. Familjen kan svara mig något som jag blir sårad av och ångesten kommer. Då går det oftast inte över förrän dagen efter. Jag vet egentligen inte varför jag blir så arg. Det bara blir så. Jag blir arg för ingenting.
 
9. Kortvariga paranoida tankegångar eller förställningar. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: