✞ 𝔟𝔦𝔱𝔱𝔢𝔯𝔰𝔴𝔢𝔢𝔱 𝔱𝔯𝔞𝔤𝔢𝔡𝔶 ✞

Helvete med allt.

Vet ni vad? Alla i min familj kan dra åt helvete.
Ingen bryr sig och alla hatar mig. De säger att jag klagar, men jag tolkar det inte på det sättet. Jag hatar mig själv för att jag är som jag är. Jag gör tydligen fel hela tiden och de säger åt mig att vara tyst. De är mycket lyckligare utan mig. För varje gång jag går är de glada och skrattar. De får göra som de vill och de säger åt mig vad jag inte får göra. Det är mitt fel alltihop. Jag orkar snart inte mer. Varför ska jag vara så känslig? Varför ska jag bli arg hela tiden? Varför känner jag att jag hela tiden måste säga visa saker? Varför kan jag inte vara en duktig tjej? Varför kan jag inte vara den dotter de vill att jag ska vara? Jag har misslyckats och jag är värdelös. Fy fan. Jag vill bara härifrån. Jag vill bara ha en egen lägenhet. Bort från alla människor som jag inte mår bra av. Jag tänker sitta på mitt rum nu tills allt lugnat ner sig. Jag tänker sitta där inne tyst tills jag har ett eget hem. Tänker aldrig prata med er igen och det börjar idag. För de skulle orka lyssna och de skulle aldrig förstå. Jag lyssnar på musik nu och har lyckats lugna ner mig. Det känns lite bättre.
 
Bild från We Heart It.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: