✞ bittersweet tragedy ✞

“You don't need water to feel like you're drowning, do you?”

Jag är väldigt lättpåverkad och kan få ångest för ingenting. Allt hos mig är överdrivet. Jag kan inte låta bli att känna vad jag känner. Folk kan inte bara säga åt mig att inte känna efter för mycket. Det är ju inte så att jag går runt och hela tiden känner efter hur det känns. Jag känner det jag känner. Jag blir lätt arg och ledsen. Jag har gansla lätt för att bli glad också. Min känslor är som en berg och dalbana. Det går upp och ner (och fort går det). Så har det varit sedan jag var liten. Det har ALLTID varit så. Det är ganska sjukt när man tänker på det. Det verkar dock som det blivit värre med åren.
 
Det är jobbigt att vara så psykiskt uttmattad hela tiden. Hela tiden knappt orka göra någonting. Så mycket intryck och så mycket tankar i huvudet. Hur sorterar man dem? Att ofta vara rädd, orolig och nervös. Jag blir i för sig inte lika nervös längre som förut. Jag tror folk kan tro att jag är lat, men egentligen är jag inte alls det. Jag blir bara så himla trött psykiskt att jag inte orkar ta disken som ett exempel. Det går åt väldigt mycket energi att bara ta sig upp på morgonen. Jag antar att folk inte riktigt förstår det. Det är inget att skämmas över. Jag har pratat om det på mitt förra jobb. Det kändes inte alls svårt att berätta. Det kan ju vara för att hon förstod mig. Inte många som gör det, tyvärr. Jag kände för att skriva av mig.
 
Bild från We Heart It.

Kommentarer
☾ Postat av: R & S ☽

Måste säga igen att jag känner igen mig i det du skriver! Fast på det senaste året bara har det blivit så med känslor för mig. De är verkligen en berg och dalbana.

Blir inte heller lika nervös längre. Det är verkligen jobbigt och framförallt tröttsamt att vara psykiskt utmattad hela tiden. Jag måste städa, diska och laga mat varje dag och jag har inte mycket energi till annat, knappt till det, men ändå får jag klagomål att jag "inte gör något om dagarna, hur kan du vara så trött". Omöjligt för folk som inte är det att förstå hur jobbigt det är, att varenda lilla grej tar en sån enorm energi.

Svar: Det är inte lätt, men man kämpar vidare. Det är irriterande när folk inte förstår. Man kan faktiskt vara trött på olika sätt, lite jobbigt bara att man måste tjata på folk. Att man måste säga det om och om igen varför man känner så. Tur i alla fall att man kan hitta folk som förstår, det gjorde jag. Dessutom så har jag svårt för att göra saker som är tråkiga, som att diska. Jag vet inte vad det är, men jag vill göra allt roligt. Så för att jag ska orka med disken får jag lyssna på en podcast eller något.
♡ emily ♡

2018-02-16 @ 13:53:54
URL: http://winterbones.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: